Antisemitismen antar nya skepnader, den försvann inte i och med krigsslutet 1945. Ledaren uppmanar oss att vara observanta och ta ställning mot judehatet i vår tid. Enligt BRÅ är de hatbrott som ökar mest de som har antisemitiska motiv.

Vi befinner oss just nu mitt emellan Novemberpogromerna och Förintelsens minnesdag. Förintelsens minnesdag högtidlighåller vi den 27 januari, dagen för Auschwitz befrielse för snart 75 år sedan. Novemberpogromerna (Kristallnatten) utspelade sig den 9–10 november 1938, för 81 år sedan. Nazisterna dödade då hundratals- och arresterade tiotusentals judar, 1 400 synagogor brändes ned och 7 500 butiker med anknytning till judar vandaliserades och plundrades. Polis och brandkår beordrades att inte ingripa så länge tysk egendom inte var i fara. Men det började inte där, det började med demonstrationerna utanför judiska butiker redan fem år tidigare, i april 1933, med uppmaningen att inte köpa varor av judar.

Historien upprepar sig
I Mackabeerböckerna kan vi läsa om hur judarna gjorde uppror och segrade över Antiokus armé, rensade templet i Jerusalem och återinvigde det år 164 f.Kr. Bakgrunden var att kung Antiokus IV hade låtit uppföra en staty av Zeus i templet som han tvingade judarna att tillbe. Han förbjöd också den judiska befolkningen att hålla sina traditioner såsom att fira sabbaten och att omskära sina söner.
     
Hur ser det ut i Sverige idag? I Europa? I världen? Kan vi ana likheter med Novemberpogromerna eller händelserna innan Chanukka?
     
I Sverige förs en debatt om att barn inte längre ska få omskäras. Vi läser i den senaste rapporten från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) att bland hatbrotten ökar de med antisemitiska motiv mest. Vi hör hur regeringen inte anser att BDS-rörelsen är problematisk. Vissa kyrkor stöder också denna rörelse som står för Bojkott, Divestering (motsatsen till investera) och Sanktioner av israeliska produkter och staten Israel. EU-domstolen beslutade dessutom nyligen att varor från så kallade judiska bosättningar i östra Jerusalem, på Västbanken och Golanhöjderna, inte får märkas som producerade i Israel. På samma gång säger en talesperson från EU att man är emot bojkott av Israel. Detta rimmar illa och blir särskilt tydligt när EU-domstolens beslut hyllas av nynazister i Tyskland. Vi noterar att synagogor attackeras och judiska gravplatser skändas i Europa. Vi ser hur FN:s generalförsamling (UNGA) i år har antagit 20 resolutioner mot Israel men bara en var mot Nordkorea, Ryssland, Syrien, Iran, Myanmar och USA.

”Var observanta”
Antisemitismen antar hela tiden nya skepnader och därför är dess definition (1) viktig. Natan Sharansky har myntat en kärnfull sådan, 3-D testet för antisemitism. Den tar sikte på det ibland svåra projektet att skilja mellan legitim kritik av staten Israel och illegitim kritik som är antisemitisk. De tre D:na står för demonisering, när till exempel Israel jämförs med nazisterna. Det andra står för dubbel standard, när olika måttstockar används mot Israel i förhållande till andra länder. Det tredje är delegitimering, när Israel fundamentala rätt att existera som stat ifrågasätts.
     
I filmen Witnesses (2), av fotografen Mikael Jansson, berättar några som överlevde förintelsen om den tiden. En av dessa är Zsuzsanna Reisch. Hon säger: ”Var observanta! Observera det som inte är naturligt och hotfullt. Det kan hända överallt. Var inte rädda men var observanta.” Nobelpristagaren Elie Wiesel har uttryckt att neutralitet hjälper förövaren och inte offret. Tystnad uppmuntrar plågaren, aldrig den som plågas.
     
I jul- och nyårshelgen har vi tid att fundera över hur vi kan vara observanta och ta ställning mot judehatet i vår tid. Kanske är det genom att tala väl om Israel, köpa israeliska produkter, engagera oss politiskt eller stödja relevanta organisationer? Men framförallt kan vi be!

Helena Marmros
Styrelseledamot i Shalom över Israel

1  Sociologen Helen Feins definition är välkänd och den går att läsa på Forum för Levande Historias hemsida. IHRA:s (International Holocaust Rememberence Alliance) definition hittar man via EU-kommissionens eller EU-parlamentets hemsida.
2  Går att se på svtplay till 28 oktober 2020.

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather