Tillbaka från kommun- och landstingsdagarna

Jag har varit på Krisdemokraternas kommun- och landstingsdagar och kom hem igår.

Det är alltid givande och roligt. Givande för att man i seminarier och i ordförandenas tal får lära sig och inspireras. Roligt för att man får träffa gamla vänner och bekanta, och höra hur det går för dem.

På tal om äktenskapet – som ju är en av de stora frågorna just nu – sade Göran Hägglund:

“Låt mig säga något om äktenskapet. Debatten är het just nu. För mig är detta en fråga med många dimensioner. Äktenskapet som institution har funnits under tusentals år och är tillkommen framför allt för att skydda den svagare parten, barnens intressen.
Det handlar om traditioner. Dessutom handlar det om ganska komplicerad juridik, om faderskapspresumtion och annat.
Alliansen har gått till val på att lösa politiska problem gemensamt. Och vi har hanterat och kommer att hantera ett antal svåra frågor. Detta är en av dem. Och jag är förvissad om att vi kommer att kunna hitta en lösning, även i den här frågan. Jag tror att det är klokt att inte snäva in utrymmet för samtal allt för mycket i dagsläget. Vi kristdemokrater kräver respekt för vår hållning och vi visar respekt för andras ståndpunkt. Vi kristdemokrater vill vara konstruktiva utifrån våra principer. I garantibeviset skrev vi att: ”Äktenskapet, som är den stabilaste samlevnadsformen, ska bevaras i sin nuvarande form.” Det är den kristdemokratiska politiken i denna fråga. Våra värderingar ligger fast. Vår politik är tydlig.” (Dagens referat här)

Göran Hägglund är alltid en god talare, och han kryddar sina tal med skämt och historier.

Mats Odell höll också ett bra tal. Han sade många bra saker om t.ex utförsäljningen av statliga bolag, som jag kommer återkomma till. Här vill jag komplettera Görans tal om äktenskapet med det som Mats sade (fritt avskrivet på stenografi, men jag missade några ord här och där, så jag har redigerat det till god svenska):

“Jag vill ta upp en aktuell fråga, som är en stor fråga; jag tänker på äktenskapet. Det vi möter inte minst i TV är något som man kan kalla förakt mot vår hållning, när vi säger att äktenskapet är för man och kvinna.
Detta måste vi fundera på hur vi skall hantera.
Något parti tycker att region-frågan är viktig, och att man skall ha folkomröstning, eller att ett val innan är påkallat. Jag kräver nog samma respekt för vår hållning i äktenskapsfrågan som vi lämnar till de som tycker regionfrågan är viktig. Samarbete måste ske i respekt för varandra för att det skall fungera väl.
Äktenskapet är äldre än länsgränserna som är från 1600-talet. Äktenskapet har aldrig debatterats inför ett val.
Sifo har gjort en undersökning på 1.000 personer. Bara 30 % av de tillfrågade vill bevara äktenskapet. “Bara 30 %”! Det tycker jag är ganska mycket. Det finns inte något parti i vår regeringsallians som uppnått 30% i något senare val. Marginell är den inte, den här gruppen.
Nu tycker man att den spiken skall slås ned. Nej, Respekt var ordet!”

Behöver jag säga att Mats fick flera rungande applåder?

[PS nu skall jag godkänna de kommentarer som inte är spam, och svara på dem]

Sifo om “homoäktenskap”

Sifo rapporterar att opinionen stödjer “homoäktenskap”.

Men som man frågar får man svar.  Läs vad Akademin för klassisk kulturkritik säger om Sifos undersökning.

Frågan är felställd när man frågar om de homosexuella skall få gifta sig. Redan idag har de homosexuella “partnerskapet” som ger samma rättsliga skydd.  Och de sista 10 åren har vi fått läsa i media när det ena eller andra paret “gift sig” när de registrerat sitt partnerskap.

Så de får ju redan gifta sig. Däremot kan de aldrig ingå ett äktenskap. (se tidigare inlägg om äktenskapet).

Drotz talar klarspråk

Kommunalrådet Karl Gustav Drotz säger sin mening om “homoäktenskap” i Boråstidningen.

Vi kristdemokrater är det enda parti som vill försvara den nuvarande äktenskapslagstiftningen.

Läs artikeln!

Så ockuperas ett ord

En förträfflig krönika av Bengt Ingvar Ekman i Boråstidningen igår.

Läs den!

Bevara äktenskapet

Remisssvaren har nu lämnats in med synpunkter på utredningen om “könsneutrala äktenskap”.

När uppdraget att genomföra utredningen gick till f.d. justitiekanslerna Hans Regner betonades att utredningen skulle bli “förutsättningslös”. Ingen sten skulle lämnas ovänd. Direktivet talade om att utredaren skulle “göra en grundlig analys av frågan och samtliga skäl som talar för och emot detta”.

Utredningen är en katastrof. Det är ingen analys. Det blev en “bedömning” för att använda Regners ord. Alla stenar vändes inte. Skälen emot förslaget redovisas inte tillräckligt.

Det blev ingen utredning om “om” en ny lagstiftning utan om “hur” en sådan lagstiftning skall se ut.

Det blev ingen förutsättningslös utredning utan i själva verket det motsatta: en “könsneutral äktenskapslagstiftning” förutsattes i hela utredningen.

Till stor del har äktenskapet blivit en symbol för ett värde som de homosexualla också vill kunna uppnå. Trots att de redan genom partnerskap har tillgång till samma rättsliga skydd, så räcker detta inte. De vill åt symbolen.

Det är nu inte äktenskapet i realiteten de vill ha, utan ordet som symbol.

En symbol är ett tecken på en viss verklighet. Ordet äktenskap symboliserar den verklighet som äktenskapet är. Det går givetvis att ändra ett ords betydelse. Men själva verkligheten, det som är unionen av en man och en kvinna, skapad för släktens fortsatt bestånd, för att ge skydd och stöd för makarna och deras barn det får de homosexuella aldrig del av.

Så har den nuvarande politiskt korrekta politiska eliten, pådrivna i media och av homolobbyn, bestämt sig för att skapa nytt innehåll till ordet. De gör som makthavarna i boken “1984″, de skapar ett “nyspråk” för att försöka stöpa om verkligheten.

Men verkligheten ändras inte bara för att man definierar om ett ords betydelse. Hur många ben har en hund om du kallar svansen för ett ben? (Svar sist i artikeln).

Det är en farlig väg att gå, att börja omdefiniera ord för att styra opinion och folk. Nyspråk är när man använder språket för att begränsa individens tankeutrymme.

För att försvara sig använder man förrädiska argument: Kärlek. Vilka kan vara emot kärlek? Bara de älskar varandra så är väl allt bra! (säger man).

Men man säger inget om att äktenskapet i nuvarande äktenskapsbalk definieras (och begränsas) av flera parametrar: kön, släktskap, antal, ålder och art. Med de argument som idag används för att omdefiniera ordet äktenskap så skulle egentligen också flera t.ex 2 män och 3 kvinnor får gifta sig med varandra, bara de älskar varandra. Och varför inte två bröder? Det kan ju inte bli inavel! Argumentet öppnar för barnäktenskap – en vuxen och ett barn – “de älskar ju varandra”. Och varför inte en människa och ett annat djur?

Argumentet “kärlek” räcker inte.

Dessutom har utredningen helt förbigått barnperspektivet. Ordet äktenskap stammar etymologiskt från forngermanska aektaskap, ml-tyskans echteshap, där det betyder legitim, laglig med syftning på att relationen var legitim för de barn som föddes. De kallades “äkta”, de som föddes utanför äktenskap kallades “oäkta”. På den tiden var äktenskapet en relation där båda makarnas släkten var parter i det förbund som makarna ingått. Allt i syfte att skapa en varaktig relation med syfte på släktens fortsatt bestånd.

Men utredaren och de som vill förändra lagen är i denna fråga inte intresserade av barnen. De vill se “äktenskapet” i de vuxnas individualistiska perspektiv. De ser det inte längre med samhällets bästa för ögenen, utan individens bästa.

Det de skapar med denna förändring är inte äktenskap. De ändrar ordet, men de kan inte ändra verkligheten. De nya som skapas är ett nyspråksord. Det är en hund med 5 ben.

Per-Olof Hermansson
Ordförande Kristdemokraterna, Västra Götaland Södra

Gruppledare i Mark

Svar: Fyra. En svans blir inte ett ben bara för att du kallar den det – Abraham Lincoln

Artikeln skickad som insändare i Markbladet och Boråstidningen

Äktenskapet

Det var ett tag sedan jag skrev. Det har varit jul och nyårshelger, men för egen del även influensa och magsjuka, som kommit i vägen. Nu tar vi nya tag i politiken i Mark, och i Sverige.

I dagarna har tiden gått ut för inlämning av remissvar på äktenskapsutredningen.

Jag ämnar kommentera frågan framöver. Det är en viktig fråga, inte bara för de homosexuella och deras lobbyingorganisationer, utan även för oss som räknar oss som kristdemokrater, eller de som räknar sig som till de socialkonservativa eller värdekonservativa.

Jag är glad att Kristdemokraterna ställt upp tydligt i frågan i de TV och radio-intervjuer som vari i frågan. Lyssna till Alf Svenssson på SVT.

Äktenskapet är en gammal och utbredd institution. Vad äktenskapet är låter sig inte bestämmas i en lagändring. Ordet äktenskap står för den juridiskt bindande relationen mellan en man och en kvinna, för att garantera familjens och släktens fortbestånd socialt, ekonomiskt, kulturellt, andligt mm.

Att ändra ordet äktenskap till att betyda även relationer mellan par av samma kön är att omdefiniera ordet. Det är ett slags nyspråk, man ändrar innebörden i ett ord.

Etymologiskt kommer ‘äktenskap’ från fornsvenskan och urgermaniskan (aektaskap, aektenskap, ml-tyskan: echteshap) där det hör i hop med begreppet ‘äkta’ i betydelsen ‘laglig’, ‘legitim’. Vad som åsyftades var att relationen var en legitim relation, med tanke på de barn som föddes ur relationen. Var det inte en legitim relation sades barnen vara “oäkta”.

Se Etymologisk ordbok

Äktenskapet var alltifrån forntiden en överenskommelse, ett kontrakt, mellan man och kvinna och deras släkten specifikt med syfte att släkten skulle överleva och fortbestå. Barnperspektivet var ett av de viktiga perspektiven.

Idag vill alltfler göra gällande att det är staten som bestämmer innehållet, eller definitionen av vad äktenskap är. Jag tycker att det är lika barockt som när Nazisterna definierade att den ariska rasen var förnämast, de andra raserna var underlägsna, men den judiska var inte per definition del av människorasen. Där har vi politiskt korrekthetens metod att definiera något som inte låter sig definieras av något eller någon, utan som i sig själv är! Vi är människor, vi definieras inte vara människor eller inte. Samma med äktenskapet. Det är, det definieras inte av någon eller något.

Det är också märkligt att de homosexuella nu längtar efter ‘äktenskapet’ när de ju har ‘partnerskapet’ som ju är samma sak rent juridiskt. De har samma rättigheter och skyldigheter där.

Och intressant nog är det efter 10 år med partnerskapslagen bara några tusen (drygt 2 tusen när jag kollade förra året) som registrerat sig som partners.

Att ändra begreppet äktenskap för dessa några tusen personers skull, och bortse från barnperspektivet, är minst sagt anmärkningsvärt.

Barnperspektivet är nu inte intressant. I andra sammanhang så är det väldigt viktigt. Var finns logiken i detta?

Det är också märkligt att man vill omdefiniera en av parametrarna i ‘äktenskapet’ som det är definierat i svensk lag (och i de flesta andra länder och kulturer nu och i historien). De vill ta bort könet som en parameter.

Men de andra parametrarna då? Åldern (man måste vara 18 år), släktskap (man får inte vara syskon, halvsyskon, släkt i uppåt eller nedgående led), antalet parter (man får bara var två).

Varför bara lyfta ut en parameter? Varför får man inte gifta sig med sin syster om det är äkta kärlek (jag argumenterar med motståndarens argument)? Varför får man inte vara gift med flera andra på en gång, 3 kvinnor och 2 män?

Varför är det acceptabelt att nu förändra just könet som en parameter: Jo, det är poltiskt korrekt.

Det andra är (ännu??) inte politiskt korrekt.

Detta är för mig ett av de starkaste argumenten mot ett könsneutralt äktenskap: Man vill förändra en uråldrig instituation bara för att något är politiskt korrekt, men väljer att inte ändra andra parametrar för de är inte politiskt korrekta.

Att något är politiskt korrekt betyder inte att det kommer att bli bestående. Attityder ändras med tidens gång. Tänk så mycket som varit politiskt korrekt i olika samhällen tidigare århundranden, men som vi idag ser på med förundran och bestörtning. Det kan gäller allt från behandlingen av psykiskt utvecklingsstörda (tex. steriliseringarna i Sverige), det kan gäller synen på främlingar och människor av andra raser t.ex under romartiden, eller i nazi-tyskland, det kan gälla synen på oliktänkande i Sovjetryssland.

Om något är ‘politiskt korrekt’ så bör man se upp och tänka igenom sakfrågan utan hänsyn till hur vinden blåser. Risken är stor att det politiskt korrekt inte är lika accepterat i kommande generationer.

Det är något att tänka på även vad gäller synen på äktenskapet idag.

Behåll äktenskapet för det gemensamma bästa II

Tuve Skånberg skriver del två om äktenskapet i ett nyhetsbrev från SEA, Svenska Evangeliska Alliansen.

“Vid en sammanvägning av det intresse som en begränsad grupp vuxna homosexuella hävdar, mot det intresse som finns hos samhället att slå vakt om äktenskapets institution och om barnens intresse blir slutsatsen att det är i linje med det gemensammas bästa att bevara nuvarande äktenskapslagstiftning.”

Behåll äktenskapet för det gemensamma bästa

Tuve Skånberg, numera professor på Fuller University i Californien, tidigare riksdagsman för Kristdemokraterna, skriver i ett nyhetsbrev från SEA, Svenska Evangeliska Alliansen, om äktenskapet. Han tar upp ett antal intressanta vinklar.

“Det tvåkönade äktenskapet mellan en man och en kvinna är i samhällets, normbildningens, de mänskliga rättigheternas, barnens, faderskapspresumtionens, institutionen äktenskapet och de homosexuellas intresse.”