Det pratas mycket idag om det nya partiet som skall bildas och som skall vara mot abort.
Jag noterar att Sveriges radio i sina utsändningar och även andra media sammanknippar Per Kronlid med Kristdemokraterna. SR går så långt att de skriver (Kd) efter hans namn. Men Per Kronlid har aldrig varit medlem i partiet. Joseph Christensson har varit medlem, men gick tydligen ur förra året efter valet.
Det är inga namn som jag känner eller träffat.
Min uppfattning baserad på det jag läst är att det är frikyrkomänniskor som blandar ihop frågan om ett parti med frågan om sin religiösa uppfattning.
Det kanske låter konstigt att jag säger det, jag som själv är troende och även aktiv i Svenska Kyrkan.
Men enligt luthersk tro så skiljer man mellan det “världsliga regementet” och det “andliga regementet”. Detta går tillbaka på Galasius gamla “doktrin om de två svärden” som
betecknar den inom kristna idétraditionen centrala distinktionen mellan andlig och världslig
auktoritet. Det betyder att det vi gör i samhället, i vårt yrke det sker enligt de regler och förordningar som finns i samhället. Och i det andliga regementet sker det inom kyrkan/samfundet/församlingen och med andliga förtecken. Och man blandar inte ihop dem.
Men vår kristdemokratiska politik motiveras från vårt partis ideologiska grund. Den i sin tur är baserad och hämtar sin inspiration från den judeo-kristna etiken och idéhistoriska traditionen som utvecklats inom kyrkan och det västeuropeiska samhället under 2000 år, där de judeo-kristna ideerna samverkat tillsammans med den romerska naturrätten och den grekiska filosofin. Man kan säga att de judeo-kristna värderingarna fått en filosofisk bearbetning eller gestalt genom grekiska filosofiska verktyg och ett juridiskt fundament från den romerska naturrätten.
Det betyder att det inte finns något krav på att vara troende för att omfatta den ideologi eller de ideologiska värderingar som kristdemokratin omfattar eller ger uttryck för.
Självklart är tron för oss som tror en viktig inspirationskälla – såsom den varit för de som utvecklat denna idétradition under 2000 år, men den är inte något krav rent intellektuellt.
Det är här som Kronlid & Co går vilse. Det är en vanlig frikyrklig missuppfattning, och den var mycket vanlig i Kristdemokratins första årtionden, då det flesta var pingstvänner, att inte skilja på det andliga och värdsliga regementet utan blanda samman dem, dvs mixa politik och religion.
Att vår nutida partiledning till största delen består av gamla pingstvänner som till slut förstått denna uppdelning, och numera överkompenserar*, dvs i sin iver att visa att de kan skilja på religion och politik distanserar sig från delar av de kristdemokratiska grundvärdena och till viss del vill utveckla partiet till ett liberalt parti; Det är en annan historia…
* Överkompensation är en psykologisk eller linguistisk företeelse. T.ex när svenska uttalar engelska ord så har man lärt sig att svenska “v” ofta uttalas med “w” och då blir det “wery good” i stället för “very good”.
