Svensk säkerhetspolitik har en tydlig organisatorisk prägel av ett Europa som inte längre finns. Det kalla kriget är över och Europa har förändrats i grunden. Den svenska säkerhetspolitiken har dock inte riktigt hängt med i tempot. Gamla föreställningar om vad Nato är skymmer sikten för en verklighetsanpassad diskussion om säkerhetspolitisk samverkan.
Det finns en naivitet hos många svenska politiker. Vi är världens samvete, och vi tror gott om (för) många andra länder.
Efter första världskriget avrustade vi och många andra länder. Aldrig mer krig – tänkte man.
När Hitler kom till makten i Tyskland började en upprustning som vi först sent tog på allvar, och vid krigsutbrottet 1939 var vi i stort sett försvarslösa.
Anpassning till de starkare (Tyskland och sedan Sovjet) och flathet inför deras övergrepp var tidigare regeringars sätt att försöka undvika anfall och invasion, eller negativa påtryckningar.
I det tysta samarbetade vi med USA och Nato, som trots allt var en underförstådd garant för vår frihet under det kalla krigets dagar.
Efter Murens fall, och Järnridåns nedmontering har Sverige åter igen avrustat och har idag huvudsakligen styrkor för internationella insatser. Vi har ingen försvarsmakt idag. Klokt eller naivt? Framtidens historieböcker ger oss svaret.
Men jag tror det är mer naivt än klokt.
Idag är vi absolut beroende av Nato. Det är t.o.m så att 80 % av våra egna styrkor idag verkar under Natos ledning.
De flesta forna öststatsländer och EU:s medlemsländer är medlemmar i Nato. Det säkerhetspolitiska samarbetet i Europa är helt beroende av Nato.
I praktiken samordnar vi idag våra styrkor med Natoländerna, och vi är beredda att ställa upp om våra grannländer behöver vår hjälp. Vi räknar med att de ställer upp för oss om det blir skarpt läge.
I kristdemokraternas principprogram säger vi: “Försvarsmakten skall ha en sådan styrka, sammansättning, beredskap och gruppering, att den kan verka krigsavhållande vid säkerhetspolitiska kriser i närområdet”. Vi säger också “Alla svenska medborgare skall omfattas av en totalförsvarsplikt.” Men idag är värnplikten i praktiken avskaffad.
Slutsatsen måste bli att vi borde gå med i Nato fullt ut, och vi måste också stärka vårt försvar. Gör också om värnplikten till en allmän civilplikt, som får utgöra grunden till totalförsvarsplikten. En sådan allmän civilplikt på minst tre månader för både kvinnor och män skall även omfatta våra invandrare vilket leder till en ökad integration då de får lära sig språk, seder och bruk, och får vänner och kontakter inför deras framtida liv i Sverige.
I en undersökning av Demoskop, publicerad som nyhet på SVT:s hemsida, framkommer att motståndet mot kvotering av föräldraledigheten är total bland befolkningen.
Hela 84 % menar att föräldrarna själva skall bestämma hur föräldraledigheten skall delas.
Kristdemokraterna delar denna uppfattning.
Bara 11 % vill lagreglera fördelningen. Det är den åsikt som (S) och (V) står för! Socialdemokraterna beslutade på sin kongress nyligen för att utöka kvoteringen!
Detta måste vi lyfta fram i valet 2010.
Varför skall inte föräldrarna helt få avgöra hur fördelningen skall ske?
På barnmorskekonferensen Reproduktiv hälsa 2009 i Stockholm, Barnmorskeförbundets årliga nationella yrkeskonferens, kritiserade Göran Hägglund, socialminister i regeringen, Torbjörn Tännsjös etik, särskilt vad gäller hans syn på fosterdiagnostik som kom fram i en artikel i Aftonbladet.
Särskilt tung blir hans tal med tanke på att Professor Tännsjö var huvudtalare vid konferensen.
Bl a sade han:
“För vad är det för samhälle vi skulle få om personer klassificerades och ratades redan innan de ens blivit födda? Vad är det för en människosyn som utvecklas ur ett sådant beteende? — Vi tror på människovärdets okränkbarhet och vi tror på jämlikhet mellan man och kvinna. Det finns ingen anledning för oss att hitta på ursäkter för att vi ska kunna kompromissa med de här utgångspunkterna.”
Han sade också: “De kinesiska familjerna väljer bort flickfostren av en rad olika skäl men tanken att välja bort kränker tanken på alla människors lika värde och människans okränkbara värde. Vi ska motverka alla sådana tankar överallt där de kan förekomma. Se referat på Tidningen vårdfackets hemsida.
Läs hela talet som Göran Hägglund höll på regeringens hemsida. (Det är den skriftliga versionen, Hägglund omproviserar ofta så det faktiska talet avvek till del, som ni ser av det sista citatet ovan.
Idag har BUN i Mark tagit beslut att lägga ned tre småskolor: i Hajom, Berghem och Gullberg.
Kristdemokraterna och Centern yrkade på att vi skulle bevara förskolorna och skolorna på dessa orter för att låta hela kommunen leva; Folkpartiet och Miljöpartiet ville bevara Gullbergsskolan.
En majoritet av (S), (V), (M) och (MbP, Markbygdspartiet) tog beslutet.
Vi reserverar oss mot beslutet. Små skolor kostar mer, men har särskilda kvaliteteter, t.ex är de bra för barn med särskilda behov, och orter på landsbygden behöver sina skolor för att fortsätta att attrahera inflyttning. Vi menar att fullmäktige behöver tillföra mer resurser till de mindre skolorna.
Fortfarande ligger Marks kommun långt under genomsnittskommunen vad gäller kostnaden per barn och år.
Vi i MarkAlliansen har idag på KS lagt kompletterande förslag utöver det förslag som den politiska ledningen (S+V) lagt i det liggande förslaget.
Slutligt beslut tas i kommunfullmäktige.
Förslaget har gått igenom, men ej KD:s och C:s yrkande, samt med ändring och tillägg:
Följande förslag togs:
[wave id="googlewave.com!w+HQ8-fGfYm" font="Arial, Helvetica, sans-serif" font_size="9"]